Arv och avstånd

Det finns saker man inte väljer att bära. Tonfall, reaktioner, sätt att stänga en dörr på. Man märker dem oftast först när någon annan reagerar.

Jag tänker mycket på avstånd. Inte som något kallt, utan som ett utrymme där man kan se vad som faktiskt är ens eget.

Det jag skriver om är inte en metod. Det är ett försök att hålla kvar uppmärksamheten där det gör ont att titta.